Sundsvall är Norrlands tredje största tätort och det har alltid varit en slags kamp mellan Sundsvall och Umeå om vilken stad som är Norrlands huvudstad. Sundsvall är den enda staden som finns i Medelpad. Sett till invånarantalet så ligger Sundsvall på 21:a plats över städer i Sverige, staden är den största i Västernorrland och alltså trea i Norrland efter Umeå och Gävle. Själva tätorten Sundsvall hade 58.248 invånare vid mätningen 2017 och hela kommunen hade 2018 en folkmängd på 98.850 invånare.

Spår från början av 1600-talet

1621 anlades staden på mark som tidigare var obebyggd betesvall som hörde till byarna Sund (därifrån kommer namnet genom Sunds vall), Åkersvik och Köpstaden. Man har hittat spår av bebyggelse på platsen redan från början av 1600-talet.

Området har sedan förhistorisk tid varit en byggd som varit rik. Bara en kilometer väster om den ursprungliga platsen för staden så har man kunnat finna Norrlands största gravfält från järnåldern. Högoms gravfält beräknas vara från 400 till 550 år efter Kristus.

Rika fynd från gravar har visat att den gård man funnit har bedrivit omfattande handel med jämtländskt järn som sedan transporterades vidare till framförallt Upplandsregionen.

Kungsnäs

Saint Olofs hamn

Ungefär en halvmil väster om staden fanns dåvarande fogderesidenset och även medeltida kungsgården med namn Kungsnäs. Platsen var intill Selångers gamla kyrka och det som då var Medelpads enda utskeppningshamn som kallades Sankt Olofs hamn. Hamnen hade fått namnet tack vare att den då mycket betydelsefulla handels- och pilgrimsvägen Sankt Olofsleden utgick från just Selånger och sedan vidare mot Trondheim som då hette Nidaros. Olof den helige landsteg enligt sägnen där runt år 1030 på sin väg mot Norge för att där försöka återta den förlorade kungakronan. Det slutade dock med att han stupade vid Slaget vid Stiklestad.

Den ursprungliga hamnen låg då vid vad som varit en havsvik men som genom den snabba landhöjningen i området numera utgör Selångersån, från Selångersfjärden till havet och Sundsvallsfjärden.

1519 vid landstinget så utnämnde man den hamnen till en fri köphamn och hänvisade till stadslagen, vilket ska ha varit en märklig regional viljeyttring enligt historiker. Det förebådade grundandet av Sundsvalls stad i samma socken drygt 102 år senare.

Sankt Olofs hamn

På den södra delen av inseglingsrännan vid Sankt Olofs hamn, där Nacksta industriområde ligger idag, låg hemmanet Köpstaden sedan någons tans kring 1571. Där har man även funnit rester från en tidigare marknadsplats. Köpstaden kallades av lokalinvånarna för “Sundz stadh” eftersom det ursprungligen tillhört byn Sund. Köpstaden verkar dock inte ha utmärkt sig med några större köpegenskaper.

Sin ursprungliga placering fick Sundsvalls stad vid Selångersåns dåvarande mynning ut it Östersjön (idag är det vid Åkroken vid Västermalm) eftersom landhöjningen hade gjort så att inseglingsrännan till Medelpads dåvarande centralort och hamn blivit för trång.
Det innebar att både kungsgården och hamnen förlorade sin dominerande funktion i samband med grundandet av staden.

Vidare mötte även Selångersfjärden den södra Norrstigen där (landsvägen längs Bottenhavets kust) den västliga handels- och pilgrimsvägen vidare mot Nidaros och även en lättframkomlig landförbindelse mellan hav och Ljungan, passerande Viforsen.